Vad gäller kring permittering?

För att besvara frågorna kring permittering använder vi oss av kundcase. En kund önskar permittera en medarbetare som arbetar som kranbilsförare över vintern utan lön. Han undrar om det finns någon ”turordning” för vem han kan välja eller kan han välja fritt? Måste arbetsgivaren betala ut lön till medarbetaren under tiden för permittering. Kunden har ej kollektivavtal och den medarbetaren han har i åtanke är inte fackligt ansluten.

Vad är permittering?

Med permittering avses att en arbetsgivare tillfälligt friställer en eller flera arbetstagare och befriar dessa från arbets-/närvaroskyldighet på arbetsplatsen med anledning av t.ex. arbetsbrist, driftsstörningar eller liknande. Det finns som utgångspunkt inga turordningsregler vilka behöver efterlevas vid permittering. En permitterad arbetstagare:

Är skyldig att infinna sig på arbetsplatsen och att arbeta så många timmar som följer av den gällande permitteringsgraden.
Är skyldig att återgå till ordinarie arbete och sysselsättningsgrad med kort varsel när permitteringen upphör.
Omfattas av sin lojalitetsplikt i förhållande till arbetsgivaren även under permitteringen. Om arbetstagaren under permitteringen önskar påbörja en ”parallell” anställning får arbetsgivaren – i enlighet med reglerna om bisysslor i 6 i § LAS – förbjuda sådan annan anställning endast om den (i) är arbetshindrande, (ii) konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet på ett sätt som kan orsaka skada eller (iii) på något annat sätt kan skada arbetsgivarens verksamhet.

Korttidspermittering

En form av permittering är korttidspermittering, som innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön samt att kostnaden för detta delas mellan respektive arbetstagare, arbetsgivaren och staten. Lagstiftningen rörande korttidspermittering kan aktiveras av staten i syfte att undvika massuppsägningar p.g.a. arbetsbrist, såsom var fallet under coronapandemin.

Lagar och regler kring permittering

Det finns inga i lag angivna turordningsregler vid permittering. Sådana regler finns i vissa kollektivavtal men då det aktuella bolaget inte är kollektivavtalsbundet är dessa inte aktuella i detta fall.

En permitterad anställd har som utgångspunkt rätt till samma lön och övriga anställningsförmåner som om den anställde hade fått behålla sina arbetsuppgifter under den tidsperiod som permitteringen gäller. Undantag från denna huvudregel föreligger om permitteringen utgör en följd av att arbetet är säsongsbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur.

Baserat på informationen i kundexemplet ovan om att den anställde är kranbilsförare är bedömningen att undantaget inte är tillämpligt i detta fall, d.v.s. att permitteringslönen ska motsvara den lön som den anställde skulle ha erhållit om han inte är permitterad.

Dock råder det avtalsfrihet mellan bolaget och den anställde i denna fråga vilket medför att arbetsgivaren har rätt att komma överens med den anställde om att denne t.ex. ska arbeta 40 procent men erhålla en lön motsvarande 60 procent av den ordinarie lönen.

Rätt till lön under permittering

Av 21 § LAS följer att en arbetstagare som permitteras har rätt till samma lön och övriga anställningsförmåner som om arbetstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter. Detta gäller dock inte om permitteringen utgör en följd av att arbetet är säsongsbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur.

Bestämmelser om permittering i centrala kollektivavtal

Kollektivavtal tecknade på central nivå, d.v.s. inte lokala kollektivavtal, kan innehålla bestämmelser rörande t.ex. permitteringslön och intjänande av semester under permittering. Exempel på kollektivavtal som innehåller bestämmelser om permittering är Byggavtalet, Plåt- och ventilationsavtalet samt Teknikinstallationsavtalet. Om arbetsgivaren är bunden av ett kollektivavtal som innehåller bestämmelser om permittering råder det inte full avtalsfrihet mellan bolaget och arbetstagaren avseende permitteringens utformning. Det är dock också i dessa fall fullt möjligt för bolaget och en arbetstagare att överenskomma om en minskad sysselsättningsgrad samt i vilken grad lönen ska minskas, såsom i exemplet i mitt nedanstående mail från i fredags.

Förhandlingsskyldighet

Om arbetsgivaren är kollektivavtalsbunden eller arbetstagaren är fackligt ansluten har arbetsgivaren en förhandlingsskyldighet gentemot den kollektivavtalsbärande fackföreningen respektive den fackförening som arbetstagaren är medlem i. Någon sådan förhandlingsskyldighet föreligger inte i en situation då arbetsgivaren inte är kollektivavtalsbunden och arbetstagaren inte är fackligt ansluten. Arbetsgivarens eventuella förhandlingsskyldighet vid permittering regleras i 29 § LAS och 11-14 §§ MBL.